Ett byte av uppvärmning sänker nästan alltid värmeräkningen. Om det också lyfter byggnadens energiklass är en helt annan fråga, och svaret beror på vad värmepumpen ersätter. I ett av de vanligaste svenska fallen kan bytet till och med försämra siffran i energideklarationen samtidigt som kilowattimmarna på fakturan blir färre. Här går vi igenom varför, med två genomräknade exempel för ett flerbostadshus.
Klassen mäter köpt energi, inte husets värmebehov
En värmepump gör inte huset tätare. Energimyndigheten uttrycker det rakt: en värmepump minskar inte byggnadens energibehov men sänker uppvärmningskostnaden. Ändå syns bytet i energideklarationen, och skälet ligger i hur måttet är konstruerat.
Boverket räknar primärenergitalet med utgångspunkt i den levererade energin till byggnaden, alltså den köpta energin. Energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt får tillgodoräknas i den utsträckning den kan nyttiggöras. Värmen som pumpen hämtar ur berget, marken eller uteluften passerar därför aldrig räknestycket som köpt energi. Bara elen till kompressorn gör det.
Hur mycket värme den elen ger uttrycks som årsvärmefaktor, SCOP. Energimyndigheten förklarar att en årsvärmefaktor på 3 betyder att varje kilowattimme el ger tre kilowattimmar värme, och räknar i sina egna exempel med en luft-vattenvärmepump på 3,2. Notera att den årsvärmefaktor som anges inte omfattar uppvärmning av vatten till kranar och duschar.
Viktningsfaktorn avgör om bytet syns på papperet
Innan den köpta energin blir ett primärenergital viktas den efter energibärare. Tabell 9:2b i Boverkets byggregler sätter faktorn 1,8 för el, 0,7 för fjärrvärme, 0,6 för fjärrkyla och biobränslen samt 1,8 för både fossil olja och fossil gas. Två saker i den listan avgör hela utfallet av ett uppvärmningsbyte.
Det första är att olja och el har exakt samma faktor. Byter en förening från oljepanna till värmepump kommer hela förbättringen alltså från verkningsgraden, inte från viktningen. Det andra är att fjärrvärme väger 0,7 medan el väger 1,8. Byter man från fjärrvärme till en eldriven värmepump mer än fördubblas faktorn på varje köpt kilowattimme, och pumpens verkningsgrad måste först arbeta bort den skillnaden innan något blir bättre.
Var brytpunkten går är enkel aritmetik: 1,8 delat med 0,7 är ungefär 2,6. En värmepump som ersätter fjärrvärme måste alltså ha en årsvärmefaktor över cirka 2,6 bara för att primärenergitalet ska bli oförändrat. Ligger den under stiger talet, och klassen kan bli sämre trots att antalet köpta kilowattimmar sjunker kraftigt.
Det är inte ett akademiskt specialfall. Enligt Energimyndighetens statistik för 2024 gick 23,15 av totalt 25,89 TWh till uppvärmning och varmvatten i svenska flerbostadshus via fjärrvärme, alltså ungefär 89 procent. För de allra flesta föreningar är fjärrvärme utgångsläget, och därmed är det brytpunkten ovan som gäller. Samma logik låg bakom en villkorsformulering i Boverkets stöd till energieffektivisering i flerbostadshus, som uttryckligen inte fick gå till en åtgärd som byter huvudsaklig energibärare från fjärrvärme till el.
Två räkneexempel för samma hus
Ta ett flerbostadshus som använder 100 kWh per kvadratmeter uppvärmd area och år till uppvärmning och tappvarmvatten, plus 20 kWh per kvadratmeter till fastighetsenergi. Kravnivån för ett nybyggt flerbostadshus är 75 kWh per kvadratmeter och år enligt tabell 9:2a, och energiklassen sätts som primärenergitalet i procent av den nivån. Exemplen nedan är våra egna, förenklade och räknade utan geografisk justeringsfaktor och utan ventilationstillägg. De använder dessutom samma årsvärmefaktor för både uppvärmning och tappvarmvatten, vilket är en förenkling eftersom den publicerade faktorn bara avser uppvärmning. De visar riktningen, inte ett facit för en enskild fastighet.
Huset värms med direktverkande el. Då är all köpt energi el: 120 kWh per kvadratmeter, viktat med 1,8 blir primärenergitalet 216. Det är 288 procent av kravet, alltså energiklass G. Byts uppvärmningen mot en värmepump med årsvärmefaktor 3,2 sjunker elen till uppvärmning och varmvatten till drygt 31 kWh per kvadratmeter. Tillsammans med fastighetsenergin blir det 51 kWh, viktat 92. Det är 123 procent av kravet, alltså klass D. Tre steg på skalan, utan att en enda vägg har isolerats.
Huset värms med fjärrvärme. Nu viktas de 100 kilowattimmarna med 0,7 och fastighetselen med 1,8, vilket ger primärenergitalet 106, motsvarande 141 procent av kravet och klass E. Med samma värmepump som ovan landar talet på 92 och klass D, ett steg bättre. Men byter föreningen till en anläggning som i verklig drift landar på årsvärmefaktor 2,4, kanske en luft-vattenvärmepump med mycket tillskottsvärme från elpatronen under kalla veckor, blir det köpta elbehovet knappt 62 kWh per kvadratmeter och primärenergitalet 111. Klassen står kvar på E, och siffran har blivit sämre än före bytet.
Slutsatsen är obekväm men användbar: i ett fjärrvärmt hus är det årsvärmefaktorn, inte värmepumpen som idé, som avgör om deklarationen förbättras. Be därför om ett beräknat primärenergital före och efter, inte bara en besparing i kronor. Vad de olika bokstäverna står för går vi igenom i guiden om energiklassning från A till G.
Återbetalningen räknas i kronor, klassen i viktningsfaktorer
De två kalkylerna följs inte åt, och det är den vanligaste källan till besvikelse efter ett byte. Plånboken påverkas av priset per kilowattimme, energiklassen av en faktor som är politiskt beslutad. En förening kan därför sänka driftskostnaden rejält och ändå se sitt primärenergital stiga, precis som exemplet ovan visar.
Räkna också utan att luta er mot statligt stöd. Boverkets stöd till energieffektivisering i flerbostadshus är under avveckling och går inte längre att söka; bara den som redan fått ett beviljande kan ansöka om utbetalning, och en komplett ansökan ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den 1 september 2027. Kalkylen får alltså bära sig på skillnaden i energipris och investeringen i sig.
Två saker påverkar den investeringen mer än offertjämförelser gör. Det ena är ordningen: dimensioneras pumpen efter ett hus som redan är injusterat och tätat blir den mindre, billigare och arbetar på en effektivare punkt större delen av året, vilket är hela poängen med åtgärdstrappan. Det andra är kylan: en anläggning som också levererar komfortkyla för in den energin i byggnadens energianvändning, och den posten hamnar i samma räknestycke som uppvärmningen.
När den nya klassen skrivs in i deklarationen
Ett byte av uppvärmningssystem är precis en sådan avgränsad åtgärd som lagen räknar med. Enligt 6 c § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader får den som har en giltig deklaration låta göra en förenklad uppdatering när en avgränsad åtgärd som påverkar energiprestandan har genomförts, och uppdateringen påverkar inte deklarationens giltighetstid. Hur det går till i praktiken beskriver vi i genomgången av att uppdatera energideklarationen efter renovering.
En sak är värd att planera för i förväg. Boverket anger att mätning är huvudregel när en energideklaration upprättas, och att beräkning bara får användas när mätdata saknas. Vill föreningen få den nya klassen belagd med verklig drift behöver ni alltså mätvärden från anläggningen, helst ett helt uppvärmningsår. Spara underlaget från start i stället för att leta fram det när energiexperten står i undercentralen. Vad experten i övrigt går igenom har vi samlat i genomgången av energideklaration för bostadsrättsförening.
Ett uppvärmningsbyte är alltså två beslut i ett. Det ena handlar om driftskostnad och tas med ett elpris och en offert i handen. Det andra handlar om vilken bokstav som står i deklarationen den dag föreningen ska visa upp den, och det avgörs av en faktor på 1,8 mot 0,7 och av hur bra pumpen faktiskt går en kall februarivecka.
Denna artikel innehåller allmän information och ersätter inte professionell rådgivning.
Redaktionen