En energideklaration är ett dokument som beskriver hur mycket energi en byggnad använder och hur energieffektiv den är. Deklarationen ger en samlad bild av byggnadens energiprestanda och pekar ut åtgärder som kan sänka energianvändningen. Sedan 2006 styrs reglerna av lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och Boverket är den myndighet som ansvarar för regelverket och för det nationella registret över deklarationer.
Vad innehåller en energideklaration?
Deklarationen samlar uppgifter om byggnaden och dess installationer. En oberoende certifierad energiexpert går igenom underlaget, gör en bedömning och sammanställer resultatet. Vad som ska anges framgår av 9 § i lagen om energideklaration för byggnader. Innehållet ger både ägare och köpare en tydlig bild av hur byggnaden fungerar ur energisynpunkt.
- Byggnadens uppmätta eller beräknade energianvändning
- En energiklass på skalan A till G
- Uppgift om byggnaden har radonmätts och om ventilationen kontrollerats
- Referensvärden som visar hur byggnaden förhåller sig till liknande byggnader
- Förslag på kostnadseffektiva åtgärder som kan minska energianvändningen, sänka byggnadens driftsrelaterade utsläpp av växthusgaser och förbättra inomhusmiljön
Energiklass A till G
Energiklassen är det som de flesta lägger märke till. Skalan går från A, som står för bäst prestanda, till G, som står för sämst. Klassen baseras på byggnadens energiprestanda, det så kallade primärenergitalet, satt i relation till de krav som gäller för den aktuella byggnadstypen. Det handlar alltså inte om fasta gränser i kilowattimmar som är lika för alla, utan om en jämförelse mot kravnivån för just den typen av byggnad. Klass C motsvarar den kravnivå som skulle gälla om byggnaden uppfördes i dag. En byggnad i klass A använder betydligt mindre energi än vad kraven anger, medan en byggnad i klass G ligger långt över. Eftersom det svenska byggnadsbeståndet till stor del är äldre hamnar många byggnader i klasserna D till G.
Sedan den 25 maj 2026 finns dessutom klassen A0, som står för nollutsläppsbyggnad. För att en byggnad ska få A0 räcker det inte med energiprestanda i nivå med klass A. Energin får inte heller komma från förbränning av fossila bränslen på plats, och byggnadens installationer ska kunna reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen. Vad varje klass står för beskrivs närmare i Boverkets genomgång av energideklarationens innehåll.
Hur länge gäller en energideklaration?
En energideklaration är giltig i tio år, vilket framgår av 6 b § i lagen om energideklaration för byggnader. När den tiden har gått ut behöver byggnaden deklareras på nytt. Har byggnaden byggts om eller fått nya installationer kan det finnas skäl att upprätta en ny deklaration tidigare, eftersom den gamla då inte längre speglar verkligheten.
Vem upprättar deklarationen?
En energideklaration får bara upprättas av en oberoende certifierad energiexpert. Enligt 12 § i lagen ska byggnadens ägare utse en oberoende expert, och 10 § i förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader kräver att experten har certifierats av ett ackrediterat certifieringsorgan. Att kravet på oberoende finns är viktigt, eftersom bedömningen ska vara saklig och inte styras av andra intressen. Experten får inte vara närstående till den som anlitat hen. När deklarationen är klar registreras den hos Boverket och blir en del av det nationella registret. Du kan söka efter behöriga experter via Boverkets tjänst Hitta energiexpert.
Skillnad mellan uppmätt och beräknad energi
I en energideklaration kan energianvändningen anges på två sätt. För befintliga byggnader utgår man oftast från den uppmätta energianvändningen, det vill säga den verkliga förbrukningen under en period, gärna ett helt år. För nya byggnader, där det ännu inte finns någon driftshistorik, görs i stället en beräkning utifrån byggnadens egenskaper och installationer. Den uppmätta energin speglar hur byggnaden faktiskt används, medan den beräknade visar den förväntade prestandan. Det är bra att känna till skillnaden, eftersom hur en byggnad används påverkar siffrorna. En och samma byggnad kan ge olika resultat beroende på hur många som bor där och hur värme och varmvatten används.
Varför finns kravet?
Syftet med energideklarationer är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Det slås fast redan i lagens första paragraf. Genom att synliggöra energiprestandan får ägare ett underlag för att fatta beslut om förbättringar, och den som ska köpa eller hyra får möjlighet att jämföra olika byggnader på samma sätt som man jämför energimärkningen på en vitvara. Reglerna har sin grund i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, ett gemensamt europeiskt arbete för att minska energianvändningen i byggnadsbeståndet.
Vill du veta mer om hur en deklaration tas fram steg för steg kan du läsa vidare under Processen för energideklaration. Du kan också fördjupa dig i de bestämmelser som styr arbetet under Lagkrav och regelverk.
Senast faktagranskad: 15 juli 2026