Ett fönsterbyte är en av de vanligaste åtgärderna när fastighetsägare energieffektiviserar. Men hur mycket det faktiskt syns i husets energiklass beror på mer än att glaset blir nytt. Här går vi igenom hur fönstren påverkar byggnadens energiprestanda, vad den certifierade energiexperten bedömer vid ett byte, och när åtgärden är stor nog för att motivera en uppdaterad energideklaration.
Fönstren är klimatskärmens svagaste länk
Byggnadens klimatskärm, golvet, taket, ytterväggarna, fönstren och dörrarna, är gränsen mot omgivningen, och Boverket ställer krav på dess genomsnittliga värmegenomgångskoefficient, Um. Talet räknas fram genom att varje byggdels U-värde multipliceras med dess area, summeras ihop med köldbryggorna och delas med byggnadens omslutande area. Fönster har typiskt ett betydligt högre U-värde än en välisolerad vägg, vilket gör dem till den del av klimatskärmen där en åtgärd ofta ger mest utdelning per kvadratmeter.
U-värdet avgör hur mycket värme som försvinner
Energimyndigheten anger att ett gammalt tvåglasfönster har ett U-värde på ungefär 3,0, ett vanligt treglasfönster ligger på ungefär 2,0, och riktigt energieffektiva fönster når ner till 1,0 eller lägre. Ju lägre siffra, desto mindre värme släpper fönstret igenom. Boverkets energiguide sätter en enkel tumregel: ligger U-värdet under 1,0 uppstår inget kallras, det obehagliga golvdraget som annars bildas när kall luft faller nedåt innanför glaset. Även de bästa fönstren isolerar däremot bara ungefär som fem centimeter vanlig isolering, så ett fönsterbyte tar aldrig bort behovet av en välisolerad vägg runt omkring. Det är dessutom hela fönsterkonstruktionen, glas, båge och karm tillsammans, som avgör U-värdet, inte bara glaset. En dyr investering i en bra ruta ger begränsad effekt om karmen fortfarande läcker.
Så räknas bytet in i energiklassen
Husets energiklass sätts efter primärenergitalet, Boverkets mått på byggnadens energiprestanda. Talet räknas fram genom att byggnadens energianvändning, uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel, viktas per energibärare (el väger 1,8, fjärrvärme 0,7) och delas med den uppvärmda golvarean. Boverket skriver att uppvärmningsbehovet till största delen skapas av energiförluster genom ytterväggar, fönster, golv och tak, och av förluster genom ventilationssystemet. Sänker fönsterbytet den delen av förlusten sjunker primärenergitalet, och det är just det talet som avgör var på skalan från A till G huset hamnar. Hur mycket klassen faktiskt flyttas beror på fönstrens andel av klimatskärmens totala area jämfört med väggar, tak och golv: ett hus med stora fönsterpartier har mer att vinna på ett byte än ett med små fönster.
Det här bedömer energiexperten vid bytet
En certifierad energiexpert utgår inte bara från de nya fönstrens U-värde. Enligt Boverket har fönstrens storlek och placering, liksom möjligheten till solavskärmning, stor betydelse för byggnadens behov av komfortkyla, det vill säga hur mycket huset behöver kylas för att hålla en behaglig temperatur sommartid. Ett stort söder- eller västvänt fönsterparti släpper in mer solvärme än ett litet fönster åt norr, vilket Energimyndigheten pekar ut som ett skäl att ställa krav på solvärmeinsläppet, inte bara isoleringsförmågan, för fönster i de väderstrecken. Experten väger alltså in U-värde, area och orientering tillsammans, inte var för sig. Ska en energideklaration upprättas krävs dessutom, enligt 8 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, att byggnaden besiktas på plats innan deklarationen upprättas, med undantag i vissa fall. Är du osäker på vem som gör bedömningen finns en genomgång av hur du väljer rätt certifierad energiexpert.
När motiverar bytet en uppdaterad deklaration?
Ett fönsterbyte är precis den typ av avgränsad åtgärd som lagen räknar med. Enligt 6 c § samma lag kan den som redan har en giltig energideklaration låta en energiexpert göra en förenklad uppdatering när en avgränsad åtgärd har genomförts, utan att vänta ut hela tioårsperioden och utan att deklarationens ursprungliga giltighetstid påverkas. Ett byte av husets sämst presterande fönster mot fönster med tydligt lägre U-värde är ett typexempel. Hela processen, inklusive vad som räknas som en avgränsad åtgärd, går vi igenom i vår guide om att uppdatera energideklarationen efter renovering. Vill du också jämföra kostnad mot besparing för själva bytet finns en genomgång hos battreboende.se.
Ett fönsterbyte påverkar alltså både husets faktiska energiförbrukning och siffran som står i deklarationen, men bara om skillnaden i U-värde är tillräckligt stor och energiexperten får med sig rätt uppgifter om area och orientering. Den som vill se var den egna energiklassen A till G hamnar innan och efter ett byte gör klokt i att fråga sin energiexpert om just det, snarare än att bara utgå från fönstrens U-värde på pappret.
Denna artikel innehåller allmän information och ersätter inte professionell rådgivning.
Redaktionen
Senast faktagranskad: 25 juli 2026