Solceller och energideklaration — så påverkar solenergi din fastighets energiklass

Allt fler villaägare installerar solceller. Men hur påverkar solcellerna den obligatoriska energideklarationen? Svaret är inte rakt på sak — det beror på hur mycket av elen du faktiskt använder själv.

Så fungerar energideklarationen

Sedan 2019 uttrycks en byggnads energiprestanda som ett primärenergital, mätt i kilowattimmar per kvadratmeter och år (kWh/m²/år). Primärenergitalet avgör vilken energiklass byggnaden hamnar i, från A (bäst) till G (sämst).

Energiklasser för småhus

Tröskelvärdena varierar beroende på klimatzon och byggnadstyp. Boverket tillämpar en geografisk korrektionsfaktor (Fgeo) som justerar för skillnader mellan norra och södra Sverige.

Viktningsfaktorer per energibärare

Primärenergitalet beräknas genom att den levererade energin multipliceras med en viktningsfaktor per energibärare:

Att el har faktorn 1,8 innebär att varje kilowattimme köpt el väger nästan tre gånger mer än fjärrvärme i beräkningen. Det gör också att solceller som ersätter köpt el får en kraftig hävstångseffekt på primärenergitalet.

Vad räknas — och vad räknas inte

Här gör många villaägare fel i sin kalkyl. Enligt Boverkets regler för lokalt producerad solel gäller:

Räknas: Solel som förbrukas i byggnaden samtidigt som den produceras minskar mängden köpt (levererad) el, och sänker därmed primärenergitalet.
Räknas inte: Överskottsel som matas ut på elnätet har ingen effekt på energideklarationen. Inte heller hushållsel (det du använder till matlagning, tv, dator) eller verksamhetsel.

Solelen kan däremot räknas mot uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi (exempelvis fläktar, pumpar och gemensam belysning).

Brutto kontra netto

I energideklarationen redovisas solcellsystemets totala årsproduktion som informationsuppgift. Men det är bara den egenanvända andelen som påverkar beräkningen. Energiexperten räknar med den faktiska köpta elen — inte den producerade.

Praktiskt exempel: en villa med tio kilowatt solceller

En typisk villaanläggning på tio kilowatt toppeffekt (kWp) i Mellansverige producerar ungefär 9 000–10 000 kWh per år, enligt Hemsol. Utan batterilagring brukar tumregeln vara att ungefär hälften kan egenanvändas — resten går ut på nätet.

Räkneexempel:

• Årsproduktion: 10 000 kWh
• Egenanvändning (~50 %): 5 000 kWh
• Viktningsfaktor för el: 1,8
• Uppvärmd yta (Atemp): 150 m²
• Minskning av primärenergital: (5 000 × 1,8) / 150 = **60 kWh/m²/år**

En minskning på 60 kWh/m² kan innebära ett hopp på en till två energiklasser — exempelvis från E till C, eller från D till B. Det kan i sin tur påverka fastighetsvärdet vid en försäljning.

Batterilagring förbättrar kalkylen

Med ett hembatteri ökar andelen egenanvänd solel, ofta till 70–80 procent. Det ger en dubbel effekt: mer el räknas i deklarationen, och du köper ännu mindre från nätet. Grön teknik-avdraget ger dessutom 50 procent avdrag på material- och arbetskostnad för batteriinstallation.

Vad solceller kostar 2026

Förutsättningarna har ändrats under det senaste året. Från den 1 januari 2026 gäller nya regler:

Grön teknik-avdrag: Sänkt till 14,55 procent av totalkostnaden, efter riksdagsbeslutet i maj 2025. Maxbeloppet är 50 000 kronor per person och år.
Mikroproduktionsskattereduktionen avskaffad: Den så kallade 60-öringen — skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme för överskottsel som matades in på nätet — togs bort helt den 1 januari 2026. Det innebär att den ekonomiska nyttan av överskottsproduktion minskar, medan egenanvändning blir ännu viktigare.
Prisexempel (tio kWp, villa):

• Före avdrag: 140 000–180 000 kronor
• Efter grön teknik-avdrag: cirka 120 000–155 000 kronor
• Återbetalningstid: 8–12 år beroende på egenanvändning och elpris

Ny energiklass A0 på väg

Boverket lämnade i november 2025 ett förslag om att införa energiklass A0 (nollutsläppsbyggnad) i det svenska systemet. Det är en anpassning till EU:s reviderade direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD), som ska vara infört i svensk lag senast den 29 maj 2026. Från 2028 ska nya offentliga byggnader vara nollutsläppsbyggnader, och från 2030 gäller kravet alla nya byggnader.

Sammanfattning

• Solceller kan sänka primärenergitalet kraftigt tack vare elens höga viktningsfaktor (1,8)
• Bara egenanvänd solel räknas — överskott till nätet påverkar inte energiklassen
• Med en typisk villaanläggning på tio kWp kan du minska primärenergitalet med upp till 60 kWh/m²
• Batterilagring ökar egenanvändningen och förstärker effekten
• Sedan 2026 är mikroproduktionsskattereduktionen borta, vilket gör egenanvändning ännu viktigare
• Grön teknik-avdraget ligger nu på 14,55 procent

Energideklarationen ger en ögonblicksbild av byggnaden — men med solceller kan du aktivt förbättra den bilden.